Nya träningsmetoder för idrottare med funktionsvariation

Av Emma Lindström4 november 2025
4 min läsning
Nya träningsmetoder för idrottare med funktionsvariation

Förra året träffade jag en tjej som älskade fotboll men slutade spela. Anledningen? Hennes tränare visste inte hur man skulle anpassa träningen efter hennes behov. Det behöver inte vara sådan. Nya träningsmetoder för idrottare med funktionsvariation öppnar helt nya vägar för alla som vill träna på sitt eget sätt. Idag ska du få veta hur modern träning, teknik och ett nytt sätt att tänka gör idrotten tillgänglig för fler än någonsin.

Funktionell träning och teknik detta är framtiden

Funktionell träning handlar inte om att lyfta tunga vikter och se muskulös ut. Det går istället ut på att träna rörelser som du behöver i din egen sport och vardag. En cyklist tränar balans och stabilitet. En friidrottare arbetar med rörlighet och explosiv kraft. En simmare fokuserar på axelns stabilitet.

Det bästa är att du kan göra träningen hemma eller i föreningen. Du behöver ingen dyr utrustning. Med VR-glasögon kan du träna på en virtuell löparbana. Med appar som använder AR ser du övningar överlagda på ditt rum. Plötsligt blir träningen mindre skrämmande. Du blir inte nyfiken blick från alla i gymmet. Du tränar i din egen takt (vilket är precis poängen, egentligen).

Appen Supernatural är ett bra exempel. Den visar dig boxningsövningar i 3D medan musik spelar. Det känns roligt, nästan som ett spel. För idrottare med funktionsvariation kan sådan teknik vara skillnaden mellan att ge upp eller fortsätta tro på sig själv.

Vad tränare behöver veta så skapar ni en välkomnande miljö

Som tränare är din viktigaste uppgift att lyssna på idrottaren. Vad går bra för den här personen? Vad är svårt? Vilka drömmar har hen? Sedan anpassar du träningen långsamt. Inte allt på en gång. Små steg bygger större självförtroende.

  • Fråga om idrottarens fysiska behov innan ni börjar
  • Bryt ned övningar i mindre delar så att de blir lätta att förstå
  • Ge tydlig feedback: "Det där var starkt!" istället för "Du gjorde fel"
  • Låt idrottaren träna med sin assistent eller en vän om hen vill
  • Skapa en miljö där misstag är okej och är en del av träningen

De psykologiska stödet är minst lika viktigt som de fysiska övningarna. Många idrottare är nervösa. De oroar sig för vad andra tycker. Du kan minska den oron genom att skapa rutiner. Samma tid varje vecka. Samma tränare. Samma gruppkamrater. Trygghet växer från förutsägbarhet.

Hjälp idrottaren att sätta realistiska mål. Inte "bli bäst på hela skolan". Utan "klara tio armhävningar nästa månad". Små framgångar ger energi för större satsningar senare.

Exempel från verkligheten

En kille med autism började träna simning. Han var mycket känslig för ljud och blev stressad av poolens miljö. Hans tränare löste de genom att låta honom träna några minuter före gruppträningen när det var tystare. Efter några veckor vande han sig. Nu simmar han tillsammans med andra och trivs.

En tjej som använder rullstol fick börja med funktionell träning fokuserad på armstyrka och balans i sin sits. Hon lärde sig nya övningar med motstånd. Efter två månader kände hon sig starkare. Hon tog sig själv från rullstolen till bilen utan hjälp. Små saker som betyder mycket (och det menar jag på allvar).

Så startar du eller inspirerar andra

Om du är idrottare: Berätta för din tränare vad du behöver. Du vet din kropp bäst. Det är helt okej att säga "Det här fungerar inte för mig." En bra tränare lyssnar.

Om du är tränare: Börja med en idrottare. Lär dig hans eller hennes behov. Nästa idrottare blir lättare. Kontakta din lokala idrottsförening. Många erbjuder nu utbildning för inkluderande träning.

Om du är förälder: Tryck på att föreningen erbjuder anpassad träning. Riksidrottsförbundet stödjer redan detta. Lokala föreningar gör redan skillnad överallt i Sverige. Din tränare kan också kontakta andra föreningar för tips och erfarenheter.

Idrotten blir bättre när vi inkluderar fler. En idrottare med funktionsvariation som tränar är inte bara bättre för hennes hälsa. Det inspirerar andra. Det visar ungdomar att det inte finns en enda väg att träna eller tävla. Det finns många vägar. Din väg kan vara rätt för just dig.